En typkod är en tresiffrig beteckning som Skatteverket sätter på varje fastighet vid fastighetstaxeringen. Vi har sedan grupperat dessa typkoder utefter fastighetsbranschen, enligt följande:
Hyreshusenhet, bostäder (320/321)
Kontor/Lokaler (325/326)
Lager/Logistik (423, 426, 432, 433)
Samhällsfastigheter (800-serien)
Industri (400-serien utom 423, 426, 432, 433,498)
För svenska fastigheter är typkoden en del av underlaget för hur Kliva bedömer en fastighets fastighetstyp.
Så är typkoden uppbyggd
Varje typkod hör ihop med en bestämd klartext, och siffrorna har olika roller.
Den första siffran anger vilken typ av taxeringsenhet fastigheten tillhör.
De två sista siffrorna preciserar vad enheten innehåller.
Det är därför typkoder ofta talas om i serier. Alla koder som börjar på 3 är hyreshusenheter, alla som börjar på 4 är industrienheter, och så vidare.
Typkodens juridiska ställning
Typkoden i sig är inget lagkrav. Den är en administrativ beteckning som Skatteverket har infört för egen del, men den anges ändå i taxeringsbesluten eftersom den på ett enkelt sätt speglar lagens indelning.
Det som däremot regleras i lag är typen av taxeringsenhet — alltså vad den första siffran står för. Indelningen framgår av 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152):
Serie | Typ av taxeringsenhet |
100-serien | Lantbruksenhet |
200-serien | Småhusenhet |
300-serien | Hyreshusenhet |
400-serien | Industrienhet |
500-serien | Ägarlägenhetsenhet |
600-serien | Industrienhet (täktmark) |
700-serien | Elproduktionsenhet |
800-serien | Specialenhet |